Jag har en sak att säga

David say: Happy Halloween gott folk!!

Svansången

I morgon är det Halloween, men idag så har det varit en tävling på skolan i jakt efter den bästa outfiten. Vi har en japansk kille (kille och kille, han är trettioett) vid namn Ryosuke i vårt studenthus som trollade fram den nog roligaste och galna outfit jag lagt mina ögon på. En svan. Ja, en svan, helt enkelt. Jag glädjer även åt att Ryosuke vann tävlingen, något skulle varit väldigt, väldigt fel annars.

Torsdag och jag känner mig tuff

Men inte lika tuff som han...

Etch a sketch: 5

Valutan är åt helvete

bild: Marc Johns

Det här är ju helt otroligt. Glöm snart allt vad jag sa om att Japan är billigt. Det är omöjligt när den svenska kronan är förbannat vek och svag. Innan jag åkte till Japan, för att ge ett exempel, då köpte jag 240 000 yen på Forex. Det kostade mig strax över 14 000 kronor i slutet på augusti. Kollar jag samma summa nu på Forex så kostar det mig cirka 20 500 kronor.

Det är ju helt absurt.

Bara för en månad sen tog jag ut 40 000 yen för en kostnad på strax under 2 600 kronor. Ska jag ta ut det nu så kostar det mig 3 500 kronor. Det är ju åt helvete, rättare sagt.

Jag har inte brytt mig så mycket förrän nu. Vad ska man göra? Ta ut och lägga allt under madrassen i rummet? Hoppas på bättre dagar? Orka bry sig?

M.I.A - 20 Dollar

Helt missat den här guldklimpen från M.I.A!

Halva tiden har gått

Jag vet inte om jag ska skriva om tiden har gått fort eller inte. Jag kan kanske skriva att två månader har gått fort. Men det känns som att det var länge sen jag åkte. Min sommar har hållit på i fem månader vädermässigt. Och det är ju helt underbart för en svensk som mig. Men det har även varit en jobbig tid ibland. Jag visste att skolan skulle vara hårdare än i Sverige, men ändå. Allt är så nytt och den euforiska känslan man hade när man kom hit, den kan omöjligt stanna hela tiden. Och jag känner mig glad att det finns folk som saknar mig också. Man känner vad som verkligen betyder mycket för en.

Japan är underbart i många anseenden. Det är ett snällt land. Spritbutiken nära vårt studenthus drivs av en säkert 210-årig, skrynklig, gammal tant utan att varken bli rånad eller utsatt för snatteri. Då menar jag verkligen att det här är ett snällt land. Men ibland känns det inte alltför välkomnande. Faktiskt. Man kan känna sig verkligen nerstirrad som man kommer från en annan planet. Och det kan bli tröttsamt. Jag är inte den som gillar att vara i centrum. Det är inte min grej egentligen. Man får helt enkelt vänja sig vid att man ser annorlunda ut och att man är längre än många andra.

Kulturchock, kan man nog kalla det.

Sju veckor kvar i skolan. Vår lärare sa; om ni inte börjat ha roligt, så får ni se till att ha det snarast. Jag har upplevt mycket roligt och mycket annorlunda. Jag kommer jag se tillbaka och känna att det här var riktigt bra gjort av mig. Jag ska komma ihåg att ge mig själv en klapp på axeln. Livserfarenheten. I Sverige kommer jag nog drömma mig tillbaka. Sakna den japanska valutan, hur mycket man fick för den i slutändan. Jag kommer sakna storstaden, kläderna och omgivningarna. Och just när man anpassat sig till att man flyttat utomlands, då ska man flytta hem igen. Därmed så börjar anpassningen om. Fast när jag tänker efter så tror jag inte Eskilstuna behöver så mycket anpassning. Allt är säkerligen detsamma.

Sen då?

Jag tar en dag i taget.

This weekend

Min helg har bestått av följande saker: skrivit sex sidor om japansk populärkultur och media, svarat på 80-90 frågor om manga och animé, skummat igenom 50 sidor studielitteratur, läst några grymma modebloggar, joggat, gjort armhävningar, ätit och kollat på "mästerverken" Mad Max 3 och Big Trouble in Little China (Kurt Russell i högform). Jag kan väl inte säga att jag direkt är nöjd med den, men jag mår bra ändå. Min kropp känns nyttigare än på länge. Jag har kommit igång med ett rutinmässigt styrketränande och min kreativitet blomstrar. Men jag är inte alltid lycklig för jag är inte hel. Jag känner mig duktig i skolan däremot. Efter jag läst och läst och läst ikväll tills min hjärna inte klarar av mer så ska jag kolla på Saturday Night Live: The Best of Will Ferrell. Och jag ska skratta högt och länge.

Thanks, Arthur

In the Belly of the Whale

The Hero's Journey:
Osland's Model of Working Abroad



För första gången kan man nästan ta till sig studielitteraturen och använda den bland egna upplevelser.

You & Me

Jag diggar'n!

Osaka 24/10

För min del är de japanska midterm exams slut. Och det känns givetvis enormt skönt, mycket eftersom det kändes som det gick rätt okej också. Bättre än förväntat kanske man ska säga. Idag så har jag spenderat hela dagen i Osaka med Viktor och Maki. Viktor hade några ärenden där så jag och Maki hakade på för att njuta av storstadsidyllen. Känna på pulsen. Vi gick runt och kollade en massa butiker. Så här vill jag alltid spendera mina fredagar. Ikväll blir det lugnt. Två prov på måndag, så det är bara att ladda om och vända sig till böckerna. Så vill jag däremot inte alltid spendera mina fredagskvällar.

Öl och Ugly Betty!

Före.

Efter.

Tuffing där!

Halloween

Halloween (inte Hallonen som rättstavningen vill få det till) dyker snart upp. Vi ska ha en Halloween-fest här i studenthuset nästa fredag och alla ska klä ut sig. Nackdelen med det här studenthuset (och de andra också) är att efter klockan 22 så måste alla besökare gå. Vilket innebär att festen är mellan 18 och 22. Undra vad folket på karaokebaren säger när det kommer 50 stycken vålnader dit. Men den viktigaste frågan av alla är: vad fan ska man klä ut sig till?



Jag kanske går som något, trots att jag gillar något helt annat.


Ryktet säger att ungen gillar Turtles. Sådetså.

Jag vill hålla din hand

The W

Jag var ett riktigt stort fan när jag var mindre. Wu-Tang Clan. Jag bar (med stolthet ska tilläggas) en grå Wu-Tang Clan-sweatshirt. Den hade en stor logga på brösten. Riktigt i-ditt-ansikte-stor. Jag köpte den på Speedway i Stockholm under en studietripp med skolan. Jag tror jag gick på Årbyskolan då. Ja, det måste jag nog ha gjort. Och den var med all säkerhet fake. Men då visste jag inte bättre. Jag borde förstått då sömmarna var kassa och lappen i nacken var typ Fruit of the Loom.

Men.

När jag blev äldre så försvann Wu-Tang Clan ur mitt liv mer och mer. Tröjan vet jag inte var den är i dag. Men jag har ju helt missat deras album The W från 2000. Jag lyssnar på det nu och det är ju lysande. Beatsen är typiskt RZA's och riktigt originella. Det slår däremot inte deras bästa album Enter the Wu-Tang (36 Chambers), men jag njuter ändå. Det var på The W som Gravel Pit fanns, men ändå så har jag inte lyssnat på albumet. Jag har inte ens vetat om det rodnande nog. Andra favoriter är Protect Ya Neck (The Jump Off), Jah World (Feat. Junior Reid), Do You Really (Thang Thang) och Let My Nigga Live (Feat. Nas). Bara så ni vet haha.

Etch a sketch: 4

Bonus bonus bonus!

Eskilstuna

Jag känner mig liten.

Chris de Luca vs Phon.O

Tänkte bara tipsa om ett nytt band jag stött på. Chris de Luca vs Phon.O. Vilka bildar bandet CLP. Det är en sound som blandar electro och hiphop i ett sätt som påminner om Pharrell Williams. De båda kommer från Tyskland och har DJ:at på klubbar och festivaler runt om Europa. Och blivit riktigt populära tydligen. På deras hemsida finns det jävligt många remixes, men de har alltså släppt ett eget album nu.

CLP - Superconfidential (Exclusive Remix)
(högerklicka > ladda hem)

Check it out! http://www.chrisdelucavsphono.com/

Flashbacks in Shades of Grey