Ja, nu har jag lärt mig Hiragana. I princip iallafall. Jag känner att mycket har fastnat, trots att jag har haft svårt att studera. Provet jag hade idag var barnsligt enkelt. Och det kändes som en fullpott, vilket jag tror de flesta fick. Ett prov där det är omöjligt att skina och man kommer enbart framstå som dum ifall man fel. Nu ska vi gå genast in på Katakana och jag känner att det kommer snurra till i skallen. Det kommer bli en gröt av tecken, omöjlig att reda ut. Efter skolan så hade jag bestämt mig för att prova gymmet vi får använda. Det ligger vid våra studenthus och inte på campuset, vilket är en fördel för det är närmare dit. Jag fick med mig Viktor och vi båda hade inte tränat på länge. Jag kan konstatera att gymmen i Japan ser i princip ut som i Sverige. Sedan cyklade jag in till Hirakata City lite senare på eftermiddagen. Jag kände för att åka dit själv. Jag gick och strosade och fick som vanligt ta emot många blickar. Man kan inte gömma sig som västlänning. En del är inte smarta med sitt visslande om "gaijin, gaijin" (vilket betyder i stil med utlänning/utböling). Men det är lite roligt. Jag hittade inte så mycket till mig själv, men jag köpte iallafall ett par låga converse i färgen off-white för cirka 250 kronor på rea. Jag hittade mer till andra och kom hem med bland annat detta mystiska paket. Det är så fint. Det betyder så mycket för mig, någon som alltid finns i mina tankar. Det är dom små sakerna. Men jag vet inte vart jag ska skicka det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar