Ett stort äventyr

Så, nu är ytterligare en sak avklarat. Kommer man någonsin känna sig fri? Någonsin känna sig helt lugn, helt obekymrad? Det är mycket att ordna inför ett sådant äventyr som jag bestämt mig för att uppleva. Utomlandsstudier. Och inte i ett England eller Amerika där allt ter sig snarlikt som här. Så vart kan man söka sig till om man vill komma så långt bort från våran kultur? Vi testar Japan. I höst så åker jag till landet med den stigande solen för att plugga en termin på Kansai Gaidai University i Osaka.

Och ärligt talat så känner jag resfeber redan nu. Det är en känsla i magen som ofta, men inte alltid, ligger och jävlas. En nervös känsla. Men det är nog en ganska naturlig känsla. Oundviklig ifall man inte helt saknar något innanmäte.

Undra om att blogga hjälper? Det måste tjäna något syfte åtminstone då sjukt många sysslar med det. Ja, det kan kanske hjälpa att skriva av sig. Jag känner nog det redan nu medan jag knappar in dessa bokstäver på datorn som ligger i mitt knä. Det här stora äventyret, som först var enkelt tomt prat, börjar kännas rätt verkligt. Men det ska gå bra. Och det kommer att bli underbart. Japan. Ett land som jag länge har haft en förkärlek till utan egentligen veta varför. Jag har ju aldrig varit där. Men allt började med tv-spel. Final Fantasy, Chrono Cross och allt sådant. Sen så har jag helt enkelt älskat manga och animé ett längre tag. Melissa, min syster, jobbade där i två år för ett antal år sedan och min längtan att besöka Japan ökade. Så, äntligen, kanske man ska säga. Äntligen är jag snart där.