Jag har en dröm att någon gång i livet starta ett fik. Ett mysigt och socialt fik där massa vackra människor vill komma till för att sitta på en stol utanför med en liten espresso, röka en cigarett, dricka öl, snacka om livet och bara titta på fler vackra människor. Det ska vara en 60-tals inredning med ljusa färger, ek, vackra tavlor med minst lika vackra ramar, härliga lampor och världens godaste kaffe. Och besticken ska vara klassiska och personliga. Jag tycker många glömmer bort besticken. Det är en vacker detalj. Ett stort olivträd i en stor keramikkruka som sträcker sig över innegården. Det måste vara en liten innegård där solens strålar hittar sin väg genom olivträdets blad. Det skulle vara grymt. Frågan är ju bara vart man ska lägga världens bästa fik? Det finns ju så många.
Efter Japan, efter mitt examens jobb och efter jag plockat ut alla mina högskolepoäng så är det dags att ta det stora klivet. Ut i arbetslivet för att hitta mitt drömjobb. Och jag vet inte riktigt vart jag ska sätta ner min fot. Men jag vill jobba på en reklambyrå där jag tillför med min egna kreativitet. Och det är nog vad jag håller på med om två år. Det ska bli kul och återkomma till det här inlägget då och se ifall jag fortfarande tänker i samma banor.
Men jag tycker att man inte borde stressa för att hitta sitt yrke. Jag ser gärna att jag inte hittar vad jag vill göra förrän om många år. Att prova på många yrken och framförallt bo i många olika huvudstäder. Man har ju som sagt hela livet på sig att jobba. Så varför stressa egentligen.
fredag 16 maj 2008
Världens bästa fik
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar