Jag dog och kom till rådjurshimlen

Det var nämligen så jag kände idag när jag, Jonas och Aika klev av tåget i Nara. Här finns nämligen en park fylld med 1000 tama rådjur och ett tempel med en enorm Buddha. Vi vandrade upp till parken och möttes av några, helt bedårade rådjur. Jag ville ta med mig en hem. Så bedårande, alltså. De var helt fantastiska faktiskt, bara för att de var tama. De var tränade att buga för att få mat. De följde efter en och puttade på en för att få uppmärksamhet.

"Hej, hej. Titta på mig! Jag vill ha mer kex. Kolla, jag kan buga. Ge mig nu."

Det var enormt charmigt. Men ibland blev de faktiskt nästan för intima och började stånga och dra i tröjor. Men för det mesta så var det bara charmigt. Vi gick igenom parken, matade och klappade rådjur, för att ta oss till templet. Väl där så var det mycket folk och en jävligt stor byggnad. En byggnad som var nästan 1300 år gammal. Vi avslutade med mer promenad i ett kyligt Nara och tog en lunch för att sedan sätta oss på tåget och sova hela resan hem. Det var en mycket bra dag. Jag dog och kom till rådjurshimlen för en stund. I natt kommer jag drömma om dom. Jag ger er en aptitretare, eftersom jag har massa bilder att gå igenom och redigera lite. Håll i hatten!